Kunskap öppnar dina ögon erfarenhet öppnar ditt hjärta

Du ÄR fantastisk

Du känner hur de tittar och du kan höra deras djupa suckar på meters avstånd.

Du är föräldern med det ouppfostrade barnet, den jobbiga ungen som borde fått stanna hemma istället för att följa med till affären.

Vad de inte vet att att det är precis det som barnet brukar få vara, hemma när man går för att köpa mjölk. Just idag var tanken att det skulle vara så, men de där stora blåa ögonen hade tittat på dig och den hallonröda munnen hade frågat ”Varför får ALDRIG jag följa med någonstans?”. Någonstans i de där orden växte en tagg i ditt hjärta. Du svarar att hen självklart får följa med och du väljer att idag är en sådan dag när man får ”ta det för vad det är”. Du visste redan innan att det skulle bli gråt och att hen skulle bryta ihop när hen skulle inse att det BARA var mjölk som skulle köpas. Du visste detta. Men vad skulle du göra? Låsa in barnet tills hen ”lärt sig”?  Idag får du försöka skaka av dig känslan av att andra tycker att du är dålig, att ditt barn är ett störningsmoment i andras liv. 

ONT.

Du ser två mammor som viskar, du har nästan lärt dig att läsa på läppar vid detta laget. De tittar på dig och ditt barn som sitter nöjt i sin vagn. ”Är inte hen för stor för vagn?”. Du skulle vilja skrika åt dem att sköta sitt eget liv. Men du väljer att se bort och tänka på vad vagnen faktiskt gör för ditt barn. Att ha någonstans att krypa in i när omvärlden blir för mycket. När ljuden, synintrycket gör så att hela hens inre vill svämma över i någon slags ångestattack som inte ens du som förälder kan stoppa eller minska. Men visst, snacka ni om att hen är för stor… tänker du medan du får den där klumpen i magen igen.

SMÄRTA.

Du kanske ber om ursäkt för ditt barn för att sedan gå hem och må så dåligt för att du inte istället stod upp för den hen är?Du kanske önskade att du hade något bra att säga till kvinnan som fysiskt la sig i ett av alla meltdowns när du istället blev helt förstenad av chock när du slet tillbaka ditt barn till DIN famn?

SORG.

Du hör kommentarer om att du inte ger ditt barn tillräckligt mycket uppmärksamhet, eller så ger du för mycket. Du curlar och låter hen styra och ställa. Du önskar att människor slutade ha så mycket åsikter om ditt föräldraskap. Och alla råd om hur du ska göra för att få hen att somna om kvällarna eller hur du INTE ska ge efter… Listan kan göras lång. Du känner dig otillräcklig, ifrågasatt och sorgsen. Ditt föräldraskap räcker inte till, enligt andra. 

ARG.

Du önskar att de istället såg en förälder som har jour 24/7. Som tar hand om sitt barn när det ligger vaken om natten och gråter för att hen ”vill sova som alla andra”. Att de såg hur du springer från jobbet för att hämta hem ditt barn som gått några timmar på förskolan trots att hen inte orkar leka med andra barn. Du skulle vilja att någon klappade dig på axeln och berömde dig för att alltid försöka att hålla dig lugn och inneha tålamod. Istället för att påstå att ditt barn kör med dig.  Du bemöter ju ditt barn på det sätt du vet att hen mår bäst av och som kanske, kanske kan motverka det där utbrottet som annars kan komma. 

LEDSEN.

Din inre stress är enorm och du går som på nålar. Inte för att du tassar på tå för ditt barn utan för att du väntar på nästa bakslag. Du väntar på att bli bemött på förskolan/skolan och kan bara hoppas på att det är på ett bra sätt. Du hoppas på att försäkringskassan inte ifrågasätter din 9e vab dag för denna månad, eller din sjukskrivning för den delen.  Du hoppas på att få sova en hel natt mer än 30 minuter i stöten, det var 2 veckor sedan sist. Du känner hur stressnivån stiger när ditt barn inte äter vid denna måltid heller. Hen har redan gått ner för mycket i vikt!

LIVET.

Livet. Det är ditt liv. Ert liv och ingen ska säga till dig att du gör fel. Hur kan man ens leva fel när man gör så gott man kan för de man älskar allra mest?

Sträck på dig! Du är en hjältinna, en hjälte. Du lever i ständig stress, med ständig oro. Du kanske inte känner dig bra, tillräcklig eller duglig. Men du är precis så bra som du kan vara. Du gör så gott du kan med det liv du har!

STYRKA.

Nästa gång någon får för sig att påstå att det du gör är fel tänk då på att just DU är den bästa person  ditt barn kan ha. IMG_20131228_013106

Dela gärna:

Lämna en kommentar