Kunskap öppnar dina ögon erfarenhet öppnar ditt hjärta

David Edfelt

Som förälder till barn med speciella behov, till barn som inte passar in inom ramen. Som har det jobbigt med vardag, förskola och allt vad det innebär, börjar man söka information. Man letar kunskaper och hjälp till småtimmarna. Under en av dessa småtimmar stötte jag på ett namn: David Edfelt.

Jag börjar läsa, ta in och inse att det faktiskt fanns personer som förstod vad det handlade om. Jag letade föreläsningar men hittade ingen som passade mitt schema. Tills en dag då min chef berättade att hon hyrt in David till vår lilla arbetsplats. Jag vet inte, men jag blev en aningen star-stucked när jag satt där 1 meter ifrån och lyssnade på en av de mest inspirerande personer jag någonsin lyssnat på.

För mig står David Edfelt för en fantastisk barnsyn, oavsett om barnet har diagnos eller inte diagnos.

Jag vill både som verksam inom barnomsorg, förespråkare för alla barns rätt att ha en bra vardag och som mamma rikta ett stort TACK till David för att du ger våra barn en röst, våra pedagoger verktyg och alla föräldrar något att luta sig emot.

Här nedan följer ett utdrag ur hans fantastiska bok Utmaningar i förskolan : Att förebygga problemskapande beteenden som jag fick skickat till mig för att dela här:

Aktivitet och impulsivitet i förskolan

Vi människor är olika snabba och vår hastighet förändras en del under vår levnad. Det hör till livets gång att barn rör sig fortare än föräldrarna och att deras föräldrar i sin tur behöver mer tid på sig. Samtidigt är de individuella skillnaderna stora mellan de som har en hög hastighet och de som är långsamma och eftertänksamma till sättet. Vår förmåga att reglera vår hastighet i förhållande till situationen är också varierad.

Varje aktivitet har sitt spann inom vilket aktivitetsgraden varierar. Jagalekar kan gå fort men de kan också gå för fort med risk för konflikter eller skador. Pysselstunden bör varken ha spring eller att barnet sitter vid bordet utan att något händer. Miljön påverkar barnet och barnet svarar på miljön utifrån sitt sätt att fungera. Att dagen har olika skeden med olika fart har sin poäng. Springa och klättra bryts av med sagostunder, bygglek och vila. Variationen är som in- och utandningar. Man kommer till en punkt när utandningen behöver övergå i en inandning och tvärt om. Fart och uppvarvning behöver omväxling med lugn, stillhet och reflektion. Ett alltför passivt barn kan behöva uppmuntras till initiativ och det extremt aktiva och uppjagade barnet kan behöva hjälp att varva ner.

Hög aktivitet

Många av de snabba barnen är också impulsiva. Går det snabbt är det ju svårare att hinna vara eftertänksam. De som har störst svårigheter med detta uppfyller ofta kriterierna för adhd. Oftast sker diagnostisering lite högre upp i åldrarna. Forskning har dock visat att det finns yngre barn med stora svårigheter vilket lett till att vi idag ser fler med diagnos även i förskolan. Diagnosställandet bör dock ske med stor noggrannhet eftersom en stor andel av förskolebarnen naturligt är snabba och rörliga och inte alltid tänker till innan de handlar. Det är så det är att vara liten.

Det finns också annat som kan påverka att barn visar ett impulsivt och aktivt beteende. En rörig miljö, dåliga och otrygga relationer, att barnet lever med överkrav, har varit eller är utsatt för våld eller hot kan bidra till stress och oro vilket i sin tur påverkar barnets beteende.

Många av de barn som är överaktiva och impulsiva har svårt att vänta på sin tur och att kunna sitta stilla och lyssna när andra pratar. För dem blir utmaningarna stora i situationer som samling, att vänta i toakön, att sitta kvar vid maten när man ätit upp och att inte genast få den leksak som önskas. Barnets svårighet att vänta kan leda till problemskapande beteenden som ställer till det i vardagen. Beteendena leder inte sällan till att de får många tillsägelser, förmaningar och tillrättavisningar under en dag, såväl i förskolan som hemma. Det påverkar barnets upplevelse av situationen, sina relationer och sin förståelse och känsla för sig självt. Ett barn som sticker ut på detta sätt jämfört med sina kamrater behöver förståelse och ett förhållningssätt som präglas av en pedagogisk strategi och tanke.

Risken med fart

Även om det är möjligt för många att på sikt skaffa sig strategier för att styra sin aktivitet och impulsivitet är dessa egenskaper också en del av barnets personlighet, och vi behöver få vara olika. Ovanligt intensiva barn ställer ofta till det för sig själva och andra i förskolan. I hemmet kan det också vara problematiskt. Ibland är det kaotiskt i båda miljöerna och ibland mest i den ena. I förskolan leder barnets sätt inte sällan till konflikter och bråk, missförstånd och falska anklagelser. Hastigheten gör att det blir svårt att hinna stanna upp och tänka till innan barnet handlar. Att avläsa andras reaktioner finns det helt enkelt inte tid till.

Vi behöver fundera över hur förskolan ska kunna anpassas till barn som har fart. Med ökade krav på aktiviteter kopplade till målen och fler situationer som kräver lugn och ro, utforskande och reflekterande finns det risker för barn som framförallt behöver springa och klättra. Vi kan inte ha en förskola som inte kan husera dessa barn utan att det finns krav på diagnos och även medicinering. Det finns risker att vi går i den riktningen om vi inte är påpassliga. Samtidigt finns det förstås de som har så stora svårigheter att farmakologisk behandling kan vara en hjälp. När vi talar om diagnos och medicinering vid adhd handlar det främst om hur stora svårigheterna ska vara för att utredning ska bli aktuell. Toleransgränserna kan skjutas i olika riktning och det är vi som gör det genom att skapa olika miljöer som fungerar bättre eller sämre för barnen med stort rörelsebehov. Vissa pedagoger kommer ofta att lyckas med vissa barn. Problemet är när det inte fungerar och förskolan bestämt att femårsgruppen ska träffas på tisdagsförmiddagar för att utforska något spännande område och barnet med fart misslyckas här. Även om lärandet sker i vardagens små tillfällen, där pedagogerna fångar upp barnen och pekar på spännande fenomen kopplade till läroplanen, behöver sådant ske i ett lugnt läge och inte i stegen på väg upp i klätterställningen. Vi kommer att få fler diskussioner om hur vi ska göra med de barn som vi inte på samma sätt når med målområdena.

Riskerna med att vara impulsiv och hyperaktiv är att barnen ställer till det för sig själva och för andra. Riskerna med för mycket skäll och tillsägelser är inte heller obefintliga. Även misslyckanden påverkar förstås barnets självkänsla, relationerna och situationen negativt. Strategier för att få vardagen att fungera bättre handlar många gånger om bemötande och anpassningar och att pedagogen tänker igenom förhållningssätt och tonläge till barnet.

Det kan vara nödvändigt att fundera på sådant som gruppstorlekar, rutiner, passande aktiviteter, bra barnkonstellationer. Hur länge ska man sitta i samling och vid matbordet? Vad är möjligt och rimligt? Om ett barn klarar fem minuter och de andra klarar tjugo behöver man förstås fundera på om man kan göra på ett annat sätt. Om de vuxna gjort massor och fått tiden att utökas från fem till åtta minuter, enstaka gånger tolv, vad ska pedagogerna göra då? Kanske kan delar av det som samlingen ändå övar göras utspritt på fler tillfällen. Men hur gör vi med de som faktiskt får ut något av denna stund och som behöver och vill vara där? Ska barnet med ”myror i brallorna” göra annat och hur ska vi då förhålla oss till frågan om inkludering? Det är en av de pedagogiska utmaningarna att jobba med och där kommer vi att behöva utmana våra idéer om hur det ska vara.

Utdrag ur Utmaningar i förskolan – Att förebygga problemskapande beteenden av David Edfelt. Gothia Fortbildning, 2015. Till boken finns ett studiematerial på provivus.se.

 David är leg psykolog och arbetar med handledning och utbildning till förskolor, skolor och andra verksamheter. Han undervisar även på Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet och är medförfattare i Lågaffektivt bemötande och Underbara ADHD. Han arbetar på Provivus och är en av initiativtagarna till Tipsbanken av Provivus som har hundratals pedagogiska tips till pedagoger i skolan, samt till eleven själv och föräldrarna.

 

 

Dela gärna:

Lämna en kommentar