Samhörigheten

Det finns en samhörighet, en gemenskap som är svår att förklara.

När föräldrar möter andra föräldrar som lever precis som man själv lever, som känner igen orden,känslorna och problemen utan att man behöver prata. Som vet PRECIS vad du menar när du pratar om situationer du upplevt och känslor som uppstår.

Den gemenskapen och den ödmjukheten som existerar i detta rum. Hur en viral kram och en klapp på axeln kan betyda oerhört mycket. 

Allt stöd och alla frågor som man får svar på. Oron som man delar. Glädjen över de små tingen som andra ser som självklara. Ja, det är något visst med att känna samhörighet med människor som har samma erfarenheter som en själv.

En av de största anledningarna till att jag startade mitt företag var just detta. Att kunna dela med mig, att finna andra som delar med sig. Att ha någon och något att känna igen sig i. Att ge den där känslan av att “Du är inte ensam” (som förövrigt är namnet på min föreläsning).

Att vara en del av något, även om man ej valt det själv. Att få känna en arm runt halsen och en klapp på axeln när man så väl behöver.

Inga mil är för långa, inga ord för små. Där bakom skärmarna sitter vi och delar sånt ingen annan förstår.

Tillsammans är vi starka. Det är min starka övertygelse.

Dela gärna:

2 kommentarer till “Samhörigheten

  1. Den känslan är hur underbar som helst, att inte behöva försvara eller förklara saker utan man bara förstår varandra ?
    Tack för en helt underbar sida!!

    1. Tack själv ♡♡♡

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *