NPF är inte bara en diagnos utan också en person, en familj,en vardag
Så var det dags. Dagen var kommen. Alarmet på telefonen ringde sin gälla ton. Jag tog några djupa andetag medan jag stod i duschen och lät det varma vatten väcka mig till liv. Nu var det tid att väcka barnen, ordna frukost och ta sig mot skolan. Mitt barn blev utbränd från förskoleklass och har varit hemma sedan i november. Oron i magen över hur det nu ska gå gjorde ont i hela mig medan jag buffade lite försiktigt på barnet under täcket. – Ska vi åka till doktorn undrade dottern. I samma sekund som jag svarade med ordet skola...
Läs mer
Det har varit sommarlov, ett sommarlov som för oss varit bättre än väntat. Vi har varit hemma mycket, tagit dagen som den kommer. Badat och umgåtts. Tack vare Kung över livet som i samarbete med klossfestivalen anordnade en tävling som jag och sonen vann kom vi iväg själva. Det var så välbehövligt och tacksamt. Jag hade själv tänkt beställa biljetter men ni vet hur det kan vara, saker kommer i mellan och plötsligt är tiden inne. I och med vinsten så blev vi ju ”tvingade” att åka. Så ett stort och ett tack från hela mitt mammahjärta till de eldsjälar som finns...
Läs mer
Idag fanns ett barn som inte sjöng om sommarlov och glass Som inte sprang ut på skolgården tillsammans med sin klass När barnets huvud bankar och munnen inte ler Då är det inte ett skoltrött barn vi ser I blickfånget finns en skola för alla förutom oss Vi som tvingas varje dag att slåss Det var ett barn som inte fick släppa ballonger upp i det blå Eller fick tillfälle att säga hejdå För de som inte lyckas med det (för andra) självklara Det är inte bara i skolan de slutar närvara Vi vet att det tomma inte är en...
Läs mer
Det finns så mycket jag skulle vilja skriva och så många ord som behöver komma ut. Men orden fastnar i mitt andetag och blir till luft. Det är som om talet inte räcker till, när varenda mening känns fjuttig och alldeles för klen. För Vad säger man om att vagga dig till sömn i famnen efter att du lekt en liten stund Och om tårarna som faller på en liten rosig kind. Ja hur möter man dina tankar när du undrar varför just du. När skriket studsar mellan väggarna och dina ben inte bär. Och hur kan jag övertyga om...
Läs mer
I natt låg jag vaken och funderade på vad det var för känsla som tryckte så hårt mot bröstet. Jag kunde liksom inte minnas att ångest kändes precis såhär. Så slog det mig att det var rädsla jag kände. Inte de där rädslan som jag har för mörker, som känns otäck och obehaglig utan mer skräck. Jag är så rädd för att inte längre kunna se mig om, läsa om eller lyssna på andras berättelser om hur barnet sitt svikits av samhället. Idag ligger det som en hinna framför ögonen, nu är det mitt liv, vårt liv, vår berättelse som...
Läs mer
En skola, men inte för alla Inlägget ovan delades och delas lite varstans på Facebook och kommentarerna har varit många. De flesta är kommentarer från andra i samma situation, eller som varit. Några få är från människor som inte kunde ana att en liten 6åring kan bli och vara utbränd. En av anledningarna till mina inlägg är just att fånga de där få, att öppna ögonen på de som inte vet eller förstår. Men också för att visa andra familjer att vi är fler som kämpar. Ensamhet i det tunga är tyngre men hos varandra tror jag vi kan hitta styrka....
Läs mer
Sedan jag insåg att mitt barn inte var som ”alla andra” har jag läst, hamstrat kunskap och tagit del av andra vars familjer består av medlemmar som faller utanför samhällets ramar. Stundtals gör all denna läsning ont. Man läser om barn som inte orkar gå till skolan, som inte vill leva och föräldrar och syskon som mår dåligt i en miljö som är mer stressande än vad som är nyttigt. Det handlar om mammor och pappor som tvingas, om de ens kan arbeta, springa från sina uppgifter för att fånga barnen som faller. Där samhället misslyckas att upprätthålla deras mod...
Läs merUnder 2017 var året då företaget ADHDhjärtat tog stora kliv framåt. 2 böcker som släpptes under året varav ”Kom vi gör om det” som jag skrivit tillsammans med Linda Jensen, Annelie Strömberg, Linda Warvelin och som Moa Graaf illustrerat har blivit, vad jag vill kalla det för en succé. Egenutgivare och allt som vi är, som vågade tacka nej till ett förlag, ja. Under 2017 sista 3 månader har nästan hela upplagan sålt slut, boken har rekommenderats av Bo Hejlskov, blivit tipsad och rekommenderad av attention, habiliteringar, media. Ja. Det har varit en otroligt spännande resa, både till resultatet men...
Läs mer