Ångesten är inte det enda som präglat årets jul, såklart. Trots allt så har den varit mysig. Vi har fått se det glittret i barnens ögon när de öppnat paket. Vi har fått höra glädjerop när tomten stod utanför -coronastyle för att säga hej!
Det skapas slitningar och tillslut står man och undrar; Kommer vi klara det här?
Då gör det ondare igen, för man var så säker, man var så bombsäker på kärleken och ordet ”tillsammans”. Men sen tvivlar man för man har helt enkelt glömt bort hur det kändes att somna tryggt i varandras famn.
Det har gått en hel månad nu sedan skolan startade. Förra veckan var något av ett slag i magen när dottern i panik vägrade gå till skolan. Det var stora tårar och en hjärtskärande gråt som mötte mig på morgonen. Dagarna innan hade jag lämnat några timmar, druckit kaffe i min ensamhet och njutit av […]
Efter den trötta måndagen följde resten av veckan. Vi var hemma på tisdagen och gick i skogen under förmiddagen. Mitt barns humör blev glatt av att stanna till på lekparken som hon och förskolan brukade stanna vid. Vi gungade och hon skrattade. Själv försökte jag njuta av stunden men det trötta knöt sig, likt en […]
Så var det dags. Dagen var kommen. Alarmet på telefonen ringde sin gälla ton. Jag tog några djupa andetag medan jag stod i duschen och lät det varma vatten väcka mig till liv. Nu var det tid att väcka barnen, ordna frukost och ta sig mot skolan. Mitt barn blev utbränd från förskoleklass och har […]